wow, hon aktiverade min blogg :)
"Jag tävlar inne hos Zasata om en Goodiebag med produkter från:
Tävlingen avslutas 29 februari klockan 21:00."
Ny familjemedlem
Jisses, sist jag skrev här så var jag höggravid och väldigt redo att föda. Har sen dess inte hunnit att skriva alls.
Nu har vår son äntligen kommit! Lille Nicolai, vår solstråle, vår skrikfest, vår sötnos :)
Förlossningen var för jävlig, låg i värkar i 24 timmar innan de kom på att inget kom att ske, så de bestämde sig för
ett akut kejsarsnitt. Så man trillades ner på operation och mindre än en halvtimme senare, så var han ute :)
dvs den 7/10-2011 klockan 00:17 kom han till världen med ett litet skrik.
Han var sjukt vacker redan då, och kärleken för honom kom som en käftsmäll.
Han vägde 3995 g och var 49 cm. (ungefär en meter kortare än mig haha) :P
Vi låg på sjukhuset i ett par dagar, hade ett sjysst enkelrum, och massa underbar hjälp och underbara besökare, så det gick bra. Men efter tre dagar blev jag väldigt rastlös och ville bara hem.
Igår blev han tre veckor gammal och det är verkligen ofattbart så snabbt tiden går. Jag är så rädd för att göra något fel men tvingar jämt ur mig ur mina bekvämlighetszoner, såsom att ta bussen med honom och vagnen, åka och handla, ta en promenad. Så snart är jag redo att åka till jobb ensam med :)
Vikten har rasat med, väger ca. 11 kg mindre nu än när jag blev gravid och var i slutfasen (det gick på plus/minus 0).
Ska försöka bli bättre på att uppdatera, det lovar jag, men han är rätt mammig.
Ha det fint alla <3
Hormonerna har lugnat sig, stormen är över. :)
Trots mitt sura inlägg igår vill jag bara göra det helt klart att jag älskar min sambo och trots våra små diskussioner så har vi det otroligt bra :)
- Sen vi flyttade till nya lägenheten känner jag att vi är lugnare och mer avslappnade. Nog mest för att hyran är så mkt lägre och man inte måste betala dyrt för ett område man inte trivs i. Vi skrattar mer, bråkar mindre och har det allmänt bättre (inte för vi hade det illa innan, men ni vet). Vi trivs i detta område, i denna lägenheten, snart kommer bebisen och då blir vi en familj. <3
- Efter vår lilla diskussion igår så pratade vi ut och vi la oss inte till att sova arga på varandra. Problemet är att jag är en som vill tjura ett tag och han vill snacka om sakerna direkt. Att lägga ut honom på bloggen utan hans tillåtelse var kanske inte supersjysst heller, men han fattar att jag inte menade något illa med det :) Och ni som läser det känner ju honom och vet hur bra han är. :) Att vi missförstår varandra är sånt som sker.Men som sagt, jag står för det jag skriver, gav honom erbjudande att ta bort den men det ville han inte heller. Så all good in hood helt enkelt.
Just saying .
Okej, så detta inlägget är mest för att avreagera mig, min sambo är inte direkt en av mina största läsare så kan skriva rätt fritt och NU behöver jag ventilera. Inte för jag är rädd för vad han skulle säga, han kan ju bara komma med åsikter eller nåt om han vill :P
- *Att säga "det har ju inte dammsugits här på en MÅNAD!", när det är DIN uppgift, räddar inte dig eller vinner någon diskussion. Just saying.
- *Att flera gånger säga att vi inte ska dra upp gamla saker från gamla bråk i det nya bråket och sen ÄNDÅ göra det är inte ok. När jag sen påpekar det är det verkligen nära dödens rand att säga till en höggravid kvinna med halsbränna och svullen högerfot "men jag har ju lärt från den bästa töhö" TROTS jag har lyckats ge fan i det. Just saying.
- *Att bli sur för att jag tömmer kattlådan, när jag upprepat bett dig/påmint dig, för att den nu stinker värre än en sorks ruttnande hög med nötter är inte så jävla smart. Och att sen säga "men varför påminner du inte mig?" kanske borde ha tänkts om. Men när jag kontrar med "jag vill ju inte tjata på dig jämt" och du då säger "inte för nåt, men du tjatar ju rätt bra just nu". Det där är direkt idiotiskt. Just saying.
Det värsta är att jag har minne som en självdöd gnu och vet att jag kommer vara sur länge som fan. Men DU kommer vilja snacka om det och det vill jag inte för vid det tidspunkten så har jag glömt hälften av det jag ville ha sagt. Och hälften av sakerna DU har sagt för att reta upp mig. Sker varje gång.
Jag ska lugna mig nu, slappna av, vila min ena elefantfot.
Och be till någon att mitt tålamod håller i sig. Men sängen sover han inte i inatt. JUST SAYING.
Peace out.
Till mitt barn:
Hej lillen.
Detta är din mamma som skriver. Ja, du har rätt, den galna kvinnan som är på utsidan av din lilla bubbla.
Den kvinnan som hulkade och kräktes de första månaderna i ditt liv. Vi kan väl båda komma överens om att det inte var så roligt? Ja, lika bra. Jag är samma kvinna som matar dig med litervis av mjölk, som din kära far så snällt köper. Du får även vatten och cola när du behöver det, TROTS skiten ger mig halsbränna, så det får du gärna minnas och typ inte få kolik? Ok? Sjyrrebanan.
Frågan är nu, eftersom det är ca. 20 dagar tills du ska med buller och bång komma in i världen på Dalhem, vem kommer du likna mest? Kommer du ha mina gröna ögon, eller din fars vackra blåa? Kommer du någonsin skämmas över mitt "lite för höga" skratt? Kommer du få brunt eller rött hår? Vems personlighet kommer du mest ärva? Din fars lugna och snälla eller kanske mitt .. ovanliga humör?
Jag vet att du är väldigt liten, men du skrämmer mig faktiskt lite. Du har varit rätt snäll med att inte sparka sönder ett revben, men min blåsa kommer nog aldrig över chocken av ditt besök. Snart kommer du ut, och då är det blodigaste allvar. Jag kommer säkert göra en del misstag, men alla är vi nybörjare eller hur? Du är ju nybörjare på att typ finnas, så bara vara tyst ifall blöjan kommer på fel, och om du ens funderar på att kissa på mig, så tänk om, det kan du få göra på din stolta pappa. Deal? Fett!
Och när du väl är på väg ut, gör mig en tjänst, gör så lite skada som du kan, kej? Du måste inte plöja ut som en sork genom en åker, men ta nu för tusan inte en evighet på dig heller. Tålamod blandat med smärta har ALDRIG varit min starka sida. Så vet du det.
Jag är dansk, din pappa är norsk, inget att göra åt, lev med det. Jag tycker det faktiskt är en av våra starka sidor. Vilken nationalitet du hamnar på tror jag blir danskt. Om jag så ska tura över till DK och föda dig på ett DSBtåg!
Musiksmak är valfritt, bara du inte blir en technotönt. Eller typ .. Take that och sånt. Gilla gärna rock. Och sånt. Din pappa har massa musiksmak som ni kan dela. Det blir säkert bra.
Men så iaf, tack för denna tiden, för hormonerna, för suget på vinäger. För alla skratt och tårar. Nu har du jävlats med mig i 9 månader, dags att ta tag i min kära sambo? ;) Tack för alla bristningar, för alla drömmar och för att jag konsekvent varit tvungen att lägga mig tidigt.
Att jag slipper tömma kattlådan var egentligen bara en bonus :P
Tack för tiden, min kära sambo ska STRAX sätta upp barnsängen, så när den är uppe och alla kläder är hittade, så är du välkommen ut. Men ta det som sagt gärna calma med mig. Eller har du og vente dig!
Mor elsker dig allerede <3
Time for takeoff - 10 dagar
Såja, nu är arbetsdagen snart slut och då vill det säga att imorgon är det 9 arbetsdagar kvar. Sen är det 1 månads semester innan beräknad bebis :) Spännande.
Jag fick för mig att skaffa gröna fingrar och fixa i trädgården lite, du vet, lite blommor, lite grönsaker.
Den drömmer dog när HBGhem sa att dom har hittat gift i jorden, så det ska ändå grävas upp i nästa år. Får väl koncentrera mig på uterummet då. Just nu är det vita gardiner, så vi ska skaffa lite fina möbler och växter (som jag helt säkert kommer ta död på inom en minut) och sånt mysigt :) Ska försöka iaf.
Nu i helgen var det flytt och även om jag mest gjorde ingenting så kändes det rejält i höfterna. Men ja, jag kan sova och ändå få ont i höfterna, så där är inget nytt under solen.
Denna helgen är härligt oplanerad, så ska se om man kanske kan ja, hitta på något skoj! :)
Imorgon är det besök hos BM, som ska kolla om huvudet har fixerat sig. Torsdag är det dags för sista föräldrarkursen. Jag kan inte förstå att det närmare sig förlossning, och med stormsteg!
Känns som att det var igår jag fick plusset och mådde konstant illa :P
Har som vanligt ingenting intressant att skriva :)
Ingenting som jag är redo att dela här, kanske snart sker lite stora ändringar, kanske KANSKE men det är hush hush.
Puss på er skatter.
Jag fick för mig att skaffa gröna fingrar och fixa i trädgården lite, du vet, lite blommor, lite grönsaker.
Den drömmer dog när HBGhem sa att dom har hittat gift i jorden, så det ska ändå grävas upp i nästa år. Får väl koncentrera mig på uterummet då. Just nu är det vita gardiner, så vi ska skaffa lite fina möbler och växter (som jag helt säkert kommer ta död på inom en minut) och sånt mysigt :) Ska försöka iaf.
Nu i helgen var det flytt och även om jag mest gjorde ingenting så kändes det rejält i höfterna. Men ja, jag kan sova och ändå få ont i höfterna, så där är inget nytt under solen.
Denna helgen är härligt oplanerad, så ska se om man kanske kan ja, hitta på något skoj! :)
Imorgon är det besök hos BM, som ska kolla om huvudet har fixerat sig. Torsdag är det dags för sista föräldrarkursen. Jag kan inte förstå att det närmare sig förlossning, och med stormsteg!
Känns som att det var igår jag fick plusset och mådde konstant illa :P
Har som vanligt ingenting intressant att skriva :)
Ingenting som jag är redo att dela här, kanske snart sker lite stora ändringar, kanske KANSKE men det är hush hush.
Puss på er skatter.
Läkarbesök som ändrade min värld!
Idag lyckades jag få en akuttid ang. migränen jag har jobbat med.
Efter 120 kr och en timmes väntan och prover hit och dit kom min diagnos:
Doktorn: Japp, Du har migrän *medkännande blick*
Jag: Jo ok, så bra? (det visste jag ju innan men bra det är avklarat)
Doktorn: Ja MEN du kan ta TVÅ panodil när du känner det kommer så ska det lösa biffen .. tror jag. *gladaste minen i stan*
Jag: Paaaaanodil? That's it?
Doktorn: Japp! *ler större*
När man skakade hand och reste sig för att gå var känslan av lurad tomhet lite komplett. Som att be om en bröstförstoring men fick borttagna halsmandlar.
Men men, man får väl vad man betalar för, jag vet inte. :)
Efter 120 kr och en timmes väntan och prover hit och dit kom min diagnos:
Doktorn: Japp, Du har migrän *medkännande blick*
Jag: Jo ok, så bra? (det visste jag ju innan men bra det är avklarat)
Doktorn: Ja MEN du kan ta TVÅ panodil när du känner det kommer så ska det lösa biffen .. tror jag. *gladaste minen i stan*
Jag: Paaaaanodil? That's it?
Doktorn: Japp! *ler större*
När man skakade hand och reste sig för att gå var känslan av lurad tomhet lite komplett. Som att be om en bröstförstoring men fick borttagna halsmandlar.
Men men, man får väl vad man betalar för, jag vet inte. :)
Höstkänningar
Idag var det en ruskig start, lite regnigt, lite kyligt och fick en ordentlig höstkänsla. Jag älskar allt med hösten så hoppas den kommer snart :) Men eftersom jag knappt kommer i normala kläder numera, det mesta ändå är nerpackat så blir det svårt att klä sig med kläder efter väder.
Igår började det kännas lite tjock i halsen, och att bli sjuk är det sista jag behöver och har tid med så idag blir det massa te och fleece. Men jag känner att humöret svänger lite mer än vanligt och det är också ett klassiskt tecken på att något är på gång. Men vi får hålla tummarna att jag bara inbillar mig!
Det är iaf tisdag nu, och bara två dagar till föräldrarkurs nummer 2! Jag tror vi ska få mer information om komplikationer som kan tillkomma under en födsel. Info man måste ha, kanske .. vad vet jag?
Skrev en massa under detta som såjäklaklart försvann. Så nu skiter jag i detta idag.
Halsbränna, jävelskap och saknad.
Idag är det måndag, dvs veckan efter den hemska flytten. Hatar att flytta.
Inget är uppackat, det är typ sängen. Hämta alla småsaker från andra lgh hinner man aldrig då sambon var borta hela dagen igår, och samma kommer han vara idag. Jag jobbar själv till 20 så kanske hinner man med lite imorgon. Kanske. Sen är det jobb hela veckan, och nästa helg, då är det dags för en annan flytt hos en kompis. Så då har vi söndagen kanske? Ja typ.
Känner inte stressen alls, nej då, att hinna sätta bo ifall pyret i magen vill komma tidigare. Har inte ens fått tag i barnsäng eller skötbord. ><
Men det löser sig, det gör det alltid, och vill inte låta gnällig (som jag faktiskt gör). Jag är nog bara i ett humör idag, det tror jag. Känner mig helt off och slut och har som översikten säger, en helvetes halsbränna.
Men men, om två veckor, dvs 14 arbetsdagar är det dags för en månads semester innan lillfisen SKA infinna sig för duty. Så då ska jag få hjälp av lillasyster att laga massa mat och ha i frysen och kanske baka bullar med. Eller köpa. Köpa är lättare :)
Senare blir det målning av lgh, men det är ett senare projekt. Orkar inte ens tänka på det nu.
Men nu får jag väl skärpa mig, även om man faktiskt får ha en dag där man är lite under the weather som man så fint säger. :)
Inget är uppackat, det är typ sängen. Hämta alla småsaker från andra lgh hinner man aldrig då sambon var borta hela dagen igår, och samma kommer han vara idag. Jag jobbar själv till 20 så kanske hinner man med lite imorgon. Kanske. Sen är det jobb hela veckan, och nästa helg, då är det dags för en annan flytt hos en kompis. Så då har vi söndagen kanske? Ja typ.
Känner inte stressen alls, nej då, att hinna sätta bo ifall pyret i magen vill komma tidigare. Har inte ens fått tag i barnsäng eller skötbord. ><
Men det löser sig, det gör det alltid, och vill inte låta gnällig (som jag faktiskt gör). Jag är nog bara i ett humör idag, det tror jag. Känner mig helt off och slut och har som översikten säger, en helvetes halsbränna.
Men men, om två veckor, dvs 14 arbetsdagar är det dags för en månads semester innan lillfisen SKA infinna sig för duty. Så då ska jag få hjälp av lillasyster att laga massa mat och ha i frysen och kanske baka bullar med. Eller köpa. Köpa är lättare :)
Senare blir det målning av lgh, men det är ett senare projekt. Orkar inte ens tänka på det nu.
Men nu får jag väl skärpa mig, även om man faktiskt får ha en dag där man är lite under the weather som man så fint säger. :)
Dags för en ny start
Hej alla. (eller man kanske ska säga hej alla FÅ som läser denna bloggen)
Jag har haft bloggen caterina.blogg.se i många år men det var dags att säga farväl till den, och skapa en ny.
Så resultatet blev denna!
Har ingen aning vad jag kommer skriva i denna, om mitt liv är nog en säker sak men ja, vad och när är en helt annan sak.
Det som fick mig att radera bloggen som jag har haft i många år och där många bilder låg är nog för att det är dags att skapa sig en blogg där allt är som en nystart. :)
Slut på vilda singellivet och allt :P
Jag har haft bloggen caterina.blogg.se i många år men det var dags att säga farväl till den, och skapa en ny.
Så resultatet blev denna!
Har ingen aning vad jag kommer skriva i denna, om mitt liv är nog en säker sak men ja, vad och när är en helt annan sak.
Det som fick mig att radera bloggen som jag har haft i många år och där många bilder låg är nog för att det är dags att skapa sig en blogg där allt är som en nystart. :)
Slut på vilda singellivet och allt :P
